Klumpen i magen
Jaa usch, nu har den där jobbiga känslan kommit tillbaka. Känslan när man inte har nån aning om vafan man ska göra med sitt liv. När man måste fatta ett jobbigt beslut och har ingen aning om vad som är rätt beslut. Nåja jag vet ju att vad jag än väljer så är det ju inte föralltid. Jag får väl testa mig fram och ser hur det blir. Sen är det inte värre än så. Väljer jag fel så är det bara att välja rätt nästa gång!
Tycker iaf det känns skitjobbigt att måste välja och bestämma vars jag ska jobba och bo i framtiden. Det känns som att jag vill till Piteå. Personalen där var så jävla roliga och trevliga och jag älskar staden Piteå. Har alltid tyckt det är en jättemysig stad och man känner sig hemma där. Sen har jag typ alltid sagt att jag inte vill jobba på en psykiatriavdelning för jag har tyckt att det känns som att man gör inget där. Att man bara låser in dom och att de får dålig hjälp.
Så vad har fått mig att ändra mig nu helt plötsligt?
Tror det främst är för att personalen och människorna där gav mig ett sånt gott intryck. Det kändes som människor man vill jobba med och att de hade roligt på jobbet. Sen när jag tänker på det, så blir det ju vad man gör det till. Om man tar sig tid till att gå runt och prata och hitta på saker med patienterna och hjälper dom på bästa sätt man kan så kan det nog vara jäävligt roligt! Man får väl hitta på nått för att se hur man kan förbättra vården och hjälpa dom på bästa sätt. Så kanske är värt att testa iaf? Sen trivdes jag ju väldigt bra på min psykiatriplacering också.
Sen tror jag Sunderbyn skulle vara det lärorikaste! Man får vara med och se och det händer mycket på större sjukhus. Men känns som att jag inte vill till Luleå? Vet inte ens varför...har aldrig bara riktigt gillat staden Luleå. Men jag skulle ju säkert trivas jättebra där också. Men jaaa jag vet inte, känner mig bara inte så sugen på att fara dit av nån anledning. :S Men ska ju dit på intervjuer nästa vecka så kanske blir lite mer positiv då.
Sist då kära lilla Kalix. Vet inte riktigt om jag vill hem till Kalix än heller. Jag har ju längtat hem och känt att jag har velat hit, men nu vet jag inte längre. Visst i framtiden när jag skaffar hus och grejjer vill jag nog bo i mitt kära lilla Kalix. Men jag vill nog inte hem riktigt än, tror jag. Känns som att jag blir fast här hela livet om jag flyttar hit nu. Vill nog till en ny stad och träffa nya människor på nya äventyr. Visst det hade utan tvekan varit enklast att flytta hem hit till Kalix och självklart kul att ha jättenära till alla nära och kära. Men nja, jag tror jag behöver fara ut på lite mer äventyr innan jag kommer hem hit igen. Men aaah får se. Måste ju lyckas lösa nå boende eller nått om jag ska ta jobb i Piteå eller Luleå. Är ju alltid enklast att välja det enklaste -_-
Men nää jag ska nog välja det roligaste. Får försöka lösa resten på nått sätt. Men aah inte helt bestämt ännu, ska fortsätta klura med min klump i magen tills nästa vecka. Eftersom jag känner att jag vill till Piteå nu så är det nog värt att testa? Sen om jag inte trivs där så är det ju bara säga upp sig och flytta hem. Sen behöver jag ju bara skriva på för över sommaren om jag så vill. Meeen ah, ska fortsätta mina funderingar.
Nåja nu ska jag iaf försöka släppa dom och bli av med den där jobbiga beslutsångestklumpen och fara till Emma och Limpe och hitta på nått skoj istället! :) Ciiiao!
Tycker iaf det känns skitjobbigt att måste välja och bestämma vars jag ska jobba och bo i framtiden. Det känns som att jag vill till Piteå. Personalen där var så jävla roliga och trevliga och jag älskar staden Piteå. Har alltid tyckt det är en jättemysig stad och man känner sig hemma där. Sen har jag typ alltid sagt att jag inte vill jobba på en psykiatriavdelning för jag har tyckt att det känns som att man gör inget där. Att man bara låser in dom och att de får dålig hjälp.
Så vad har fått mig att ändra mig nu helt plötsligt?
Tror det främst är för att personalen och människorna där gav mig ett sånt gott intryck. Det kändes som människor man vill jobba med och att de hade roligt på jobbet. Sen när jag tänker på det, så blir det ju vad man gör det till. Om man tar sig tid till att gå runt och prata och hitta på saker med patienterna och hjälper dom på bästa sätt man kan så kan det nog vara jäävligt roligt! Man får väl hitta på nått för att se hur man kan förbättra vården och hjälpa dom på bästa sätt. Så kanske är värt att testa iaf? Sen trivdes jag ju väldigt bra på min psykiatriplacering också.
Sen tror jag Sunderbyn skulle vara det lärorikaste! Man får vara med och se och det händer mycket på större sjukhus. Men känns som att jag inte vill till Luleå? Vet inte ens varför...har aldrig bara riktigt gillat staden Luleå. Men jag skulle ju säkert trivas jättebra där också. Men jaaa jag vet inte, känner mig bara inte så sugen på att fara dit av nån anledning. :S Men ska ju dit på intervjuer nästa vecka så kanske blir lite mer positiv då.
Sist då kära lilla Kalix. Vet inte riktigt om jag vill hem till Kalix än heller. Jag har ju längtat hem och känt att jag har velat hit, men nu vet jag inte längre. Visst i framtiden när jag skaffar hus och grejjer vill jag nog bo i mitt kära lilla Kalix. Men jag vill nog inte hem riktigt än, tror jag. Känns som att jag blir fast här hela livet om jag flyttar hit nu. Vill nog till en ny stad och träffa nya människor på nya äventyr. Visst det hade utan tvekan varit enklast att flytta hem hit till Kalix och självklart kul att ha jättenära till alla nära och kära. Men nja, jag tror jag behöver fara ut på lite mer äventyr innan jag kommer hem hit igen. Men aaah får se. Måste ju lyckas lösa nå boende eller nått om jag ska ta jobb i Piteå eller Luleå. Är ju alltid enklast att välja det enklaste -_-
Men nää jag ska nog välja det roligaste. Får försöka lösa resten på nått sätt. Men aah inte helt bestämt ännu, ska fortsätta klura med min klump i magen tills nästa vecka. Eftersom jag känner att jag vill till Piteå nu så är det nog värt att testa? Sen om jag inte trivs där så är det ju bara säga upp sig och flytta hem. Sen behöver jag ju bara skriva på för över sommaren om jag så vill. Meeen ah, ska fortsätta mina funderingar.
Nåja nu ska jag iaf försöka släppa dom och bli av med den där jobbiga beslutsångestklumpen och fara till Emma och Limpe och hitta på nått skoj istället! :) Ciiiao!
Kommentarer
Trackback
